Hugo Valentin-centrum

Forskarnätverket Judarna i Sverige

Bakgrund, målsättning, verksamhet

Detta tvärvetenskapliga nätverk grundades 2007 och har sin bas vid Hugo Valentin-centrum och Historiska institutionen, bägge vid Uppsala universitet. Nätverket agerar dels i en internationell kontext av ”judisk historia” – och där forskningsfältet ”Jewish History” i många länder är omfattande och väletablerat – dels i en nationell (och internationell) minoritetsforskningskontext, där judar utgör en minoritet av många. 

Nätverkets bärande idé är att den svensk-judiska befolkningsgruppen av flera skäl utgör ett idealiskt objekt för studier om minoriteter, integration, diskriminering m.m. Den har funnits länge i Sverige och framträtt som en urskiljbar minoritet som ständigt, utifrån skilda historiska förutsättningar, sökt strategier för integration och anpassning. Invandringen har skett under olika perioder, och med olika geografiskt och socioekonomisk bakgrund, och interaktionen mellan olika kategorier judar har varit omfattande. Dagens invandrings- och integrationsfrågor kan dra mycket lärdom av den svensk-judiska erfarenheten. 

Forskningsfältet ”Jewish History” är omfattande i många länder och förhoppningsvis kan nätverket bidra till att så blir fallet även i Sverige där forskningen intensifierats starkt under senare år med bland annat flera doktorsavhandlingar. Det är också viktigt att koppla den svensk-judiska erfarenheten till den internationella. Sverige har i detta sammanhang många fördelar som forskningsobjekt. Det svenska källmaterialet är omfattande, välordnat och väl tillgängligt, och den judiska befolkningsgruppen är till storleken ”hanterbar” vilket möjliggör studier även på mikronivå. Det faktum att Sverige under andra världskriget varken var ockuperat eller krigförande gör det svenska exemplet också speciellt och internationellt intressant ur många aspekter. Kontakter har etablerats med forskare och forskargrupper i andra länder för att utveckla ett internationellt samarbete.

Nätverkets verksamhetsområden

Nätverkets verksamhet består dels i att stimulera forskning och forskningssamarbete inom forskningsfältet, dels att ordna symposier och liknande, dels att ordna publika föreläsningar, dels att ge ut publikationer, dels att initiera och utveckla internationella kontakter, dels att medverka till förbättrad forskningsinfrastruktur inom området och dels att initiera och bedriva undervisning på högskolenivå.

Forskningsstimulering

Styrgruppen läser och kommenterar utkast till projektansökningar och liknande från forskarnätverkets medlemmar. Utfallet för nätverkets medlemmar har hittills varit betydligt högre än den genomsnittliga beviljandegraden vilket starkt bidragit till nätverkets framgång och medfört att det f.n. pågår ett femtontal fakultets- eller externfinansierade projekt inom forskningsområdet, varav knappt hälften på doktorandnivå. Förhoppningen är att ytterligare projekt ska kunna finansieras och på så sätt ge än mer kunskap om den judiska befolkningsgruppens historia.

Symposier m.m.

I november 2008 anordnades ett tvådagars symposium vid Uppsala universitet för nätverkets medlemmar. Sammanlagt 16 papers framfördes, varav de flesta redogjorde för pågående eller planerade forskningsprojekt. Dessutom hade företrädare för Norge, Danmark och Tyskland inbjudits för att berätta om forskningsläget och relevanta forskningsinstitut där. Ett liknande symposium hölls i november 2009, men nu under tre dagar och med 22 papers. Dessutom hade två välrenommerade forskare, prof. Stefanie Schüler-Springorum, Institut für die Geschichte der deutschen Juden, Hamburg och prof. Tobias Brinkmann, Penn State University, Pa., USA, inbjudits som key note-speakers. Ytterligare ett tredagarssymposium hölls i november 2010 med 15 föredrag plus två key note talks från två välrenommerade forskare, prof. Hasia Diner, New York University, och prof. Joachim Schlör, University of Southampton. Samtliga symposier har finansierats av Riksbankens jubileumsfond.

Publika föreläsningar

Under höstterminen 2009 anordnade nätverket sju publika och populärvetenskapliga föreläsningar vid Uppsala universitet under rubriken "Judarna i Sverige – en minoritets historia", i samarbete med nuvarande Hugo Valentin-centrum och Historiska institutionen. Fyra föreläsningar hölls vårterminen 2010 med etablerade tyska forskare i samarbete med Forum för Tysklandsstudier. Läsåret 2010–2011 hölls en särskild föreläsningsserie på temat svensk antisemitism, och under höstterminen 2011 finns forskningsområdet representerat i föreläsningsserien "Svenska minoriteter, deras språk och kultur".

Publikationer

Antologin "Judarna i Sverige – en minoritets historia. Fyra föreläsningar" (red. Helmut Müssener) publicerades 2011 och bygger på den nämnda publika föreläsningsserien höstterminen 2009. Antologin ”Från sidensjalar till flyktingmottagning. Judarna i Sverige – en minoritets historia” publicerades 2013 (Opuscula Historica Upsaliensia 50) och bygger i huvudsak på bidrag från symposiet 2008 (se ovan). Det är även bestämt att forskarnätverket skall ta över tidskriften Nordisk judaistik – Scandinavian Jewish Studies.

Internationella kontakter

En rad internationella kontakter har etablerats, bland annat genom de key not speakers som bjudits in till symposierna och även har hållit publika föredrag. Flera av nätverkets medlemmar har deltagit i konferenser eller varit gästforskare utomlands.

Förbättrad infrastruktur

Av stor betydelse är också arbetet med en förbättrad infrastruktur för forskning kring judarnas historia. Viktiga samarbetspartners är de judiska församlingarna samt arkivväsendet i allmänhet och Riksarkivet i synnerhet. Riksarkivet har inom ramen för forskarnätverkets verksamhet erhållit externa medel från Torsten och Ragnar Söderbergs stiftelser för att finansiera upprättandet av en arkivguide rörande forskningsområdet.

Undervisning

En 7,5-poängs högskolekurs "Judarnas historia i Sverige" har under höstterminen 2011 givits vid Hugo Valentin-centrum.

Forskargruppens sammansättning och pågående forskning

Forskarnätverket består totalt av ett femtiotal disputerade forskare och doktorander som aktivt sysslar med forskning kring svensk-judisk historia; därtill ungefär lika många korresponderande medlemmar med intresse för området. Forskarna är verksamma vid Universiteten i Lund, Uppsala, Göteborg, Stockholm, Umeå och Växjö; vid högskolorna i Malmö, Jönköping och Södertörn, vid Svenskt visarkiv, Oslo universitet, Jødisk museum i Oslo, Roskilde universitetscenter, Humboldtuniversitetet i Berlin, Zentrum für Antisemitismusforschung, Technische Universität, Berlin, Institut für die Geschichte der deutschen Juden, Hamburg, Universität Zürich, Jewish Theological Seminary-University of Jewish Studies, Budapest samt Indiana University, Bloomington, USA. En rad olika vetenskapliga discipliner finns också representerade: historia, idéhistoria, ekonomisk historia, lingvistik, konstvetenskap, litteraturvetenskap, statsvetenskap, etnologi, kulturgeografi, musikvetenskap, pedagogik, teologi, religionshistoria, religionssociologi och socialpsykologi. Ett stort antal doktorsavhandlingar och andra större monografier har publicerats inom forskningsområdet av nätverkets medlemmar och för närvarande bedrivs följande finansierade projekt:

 

Ph.d. Jonathan Adams, Institutionen för nordiska språk, Uppsala universitet: Muslims and Jews in Medieval Scandinavian Texts. Finansierat av Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse genom Kungl. Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien.

Docent Rita Bredefeldt, Ekonomisk-historiska institutionen, Stockholms universitet: Den judiska borgerligheten i Sverige 1838-1938. Finansierat av Riksbankens Jubileumsfond. 

Fil.dr Carl Henrik Carlsson, Hugo Valentin-centrum, Uppsala universitet: Statlig antisemitism 1921-1945. Kontinuitet eller diskontinuitet? Finansierat av Riksbankens Jubileumsfond. 

Doktorand Torsten Feurstein, Historiska institutionen, Uppsala universitet: Lokal flyktinghjälp i arbetarrörelsens regi, 1933-1950. Finansierat av Uppsala universitet. 

Fil.dr Petra Garberding, Etnologiska institutionen, Uppsala universitet: Vetenskap och politik: samarbete mellan svensk och tysk etnologi 1930-1960 (påbörjas 1 december 2009). Postdok-anställning finansierad av Vetenskapsrådet. 

Doktorand Lukasz Gorniok, Institutionen för idé- och samhällsstudier, Umeå universitet: The reception of Polish Jews immigrating to Sweden in 1968-1972. 

Doktorand Madeleine Guillo, Institutionen för teologi, Uppsala universitet: Var Gud i Auschwitz? En religionspsykologisk studie om människor som har överlevt Förintelsen. Finansierat av Uppsala universitet. 

Docent Anders Hammarlund, Svenskt visarkiv, Stockholm: Gestaltning, identitet, integration. Kantor Abraham Baer (1834-1894) och liturgireformen i Göteborgs synagoga. Finansierat av Vetenskapsrådet. 

Fil.dr Per Hammarström, Institutionen för Humaniora, Mittuniversitetet, Härnösand: Integration genom dop? Judiska konvertiter i Sverige 1782-1870. Finansierat av Riksbankens Jubileumsfond.

Doktorand Maja Hultman, University of Southampton. "Mapping Jewish life in Stockholm: the urban space of the Jewish community during the rise of modernity in the Swedish metropolis 1870-1930". Sponsrad av Vice Chancellors' Award in History, University of Southampton. 

Ph.d. Vibeke Kieding Banik, Institutt for arkeologi, konservering og historie, Universitetet i Oslo: "Gendered Integration? Jewish Women's Encounters with Scandinavia, 1900-1940". Post doc.-prosjekt finansiert av Norges Forskningsråd.

Doktorand Mia Kuritzén Löwengart, Historiska institutionen, Uppsala universitet: Bildningens och kulturens välgörare. Kulturkonsumtion, donationer och nätverk i Sverige årtiondena kring sekelskiftet 1900. Finansierat av Svenska Handelsbanken, Jan Wallanders och Tom Hedelius stiftelse. 

Doktorand Christoph Leiska, Berlin: Antisemitismus in Europa (1879-1914). Nationale Kontexte, Kulturtransfer und europäischer Vergleich. Teilprojekt skandinavische Länder Finansierat av Zentrum für Antisemitismusforschung, Technische Universität, Berlin. 

Fil.dr Pia Lundquist och fil.dr Anna Brismark, Institutionen för historiska studier, Göteborgs universitet: En judisk väv av textilier och handelskontakter – Göteborg 1782–1850. Finansierat av Vetenskapsrådet. 

Dr. Phil. Clemens Maier-Wolthausen, Zentrum für Antisemitismusforschung, Technische Universität Berlin: Fluchtziel Schweden – Möglichkeiten und Grenzen deutsch-jüdischer Emigration. Finansierat av Deutsche Forschungsgemeinschaft. 

Fil.dr Henrik Rosengren, Historiska institutionen, Lunds universitet, dr Tanja Schult, Stockholm, samt professor Harald Runblom, Hugo Valentin-centrum, Uppsala universitet: I skuggan av Förintelsen. Judars integration och kulturskapande före, under och efter andra världskriget. Finansierat av Riksbankens jubileumsfond. 

Doktorand Pontus Rudberg, Historiska institutionen, Uppsala universitet: Stockholms Mosaiska församlings roll i flykting- och hjälpverksamhet 1933-1945. Finansierat av Uppsala universitet.

Doktorand Anna Holmlöv Sarri, Sociologiska institutionen, avd. för socialantropologi, Lunds universitet: Tredje generationens överlevande – en socialantropologisk studie av judisk identitet.

Doktorand Harry R:son Svensson, Historiska institutionen, Centrum för maritima studier, Stockholms universitet: Örlogsstaden Karlskrona som kosmopolitisk hamnmiljö. 

Docent Malin Thor, Linköpings universitet: Narrativt identitetsskapande och intersektionalitet. Berättelser om och förhandlingar av "judiska" och "muslimska" identiteter i Sverige ca 1945-2010. Finansierat av Vetenskapsrådet. Deltar även i det av Vetenskapsrådet finansierade projektet Föreställningar kring arbetsförmåga och ohälsa. Icke-arbetsföra flyktingar i Sverige 1950-2005", vars syfte är att undersöka hur myndigheterna i Sverige har hanterat "flyktingfrågor" i relation till föreställningar om hälsa/ohälsa i ett historiskt perspektiv.